Varje gång jag slår upp senaste numret av Magenta, kan jag inte låta bli att dra på mungiporna åt de artiklar som på ett nästan obligatoriskt vis ger utbildningen en rejäl dunk i ryggen. Vi är så förträffligt bra helt enkelt. Jag ler åt detta, inte i mjugg för att artiklarna återspeglar en överdriven tilltro till den egna sektionen, utan för att det är sant och för att jag också vet om det.

Jag har arbetat ideellt även innan jag började på Medieteknik, som mest som ordförande för katolska ungdomsförbundets Mellansverige-region. Det var riktigt roligt, men inte alls så häftigt som titeln låter. Vi var få till antalet medlemmar och därför även till antalet engagerade. Mycket av energin gick åt till att enbart hålla igång verksamheten och åt att hitta folk som kunde ta över när det blev dags att gå vidare. Vi slet, hade det trevligt på vägen, men nådde aldrig det där genombrottet där vi fick med oss ett par extra personer till styrelse och arbetsgrupper.

Det var många år sedan för min del. Därför drar jag på mungiporna när jag tänker på det som har blivit vardagsmat för mig idag idag. En sektion som drivs ideellt och som fungerar. Jag tror benhårt på att verksamheten bara behöver komma över en kritisk massa engagerade för att problemet med att hitta nya engagerade ska ”lösa sig själv”. Det sista är en överdrift, jag vet. Blåslampan kommer alltid att behövas, men skillnaden mellan en verksamhet som behöver första hjälpen och en som bara flyter på är, att i det senare fallet behöver folk oftast bara en mindre knuff för att hoppa på ett tåg de egentligen vill vara med på. Har man tillräckligt många förebilder är steget till eget engagemang inte fullt så stort.

Det finns en fälla med detta, för framgången är förstås inte given för all framtid. Det gäller att vi inte lutar oss tillbaka och känner oss nöjda med vad som har åstadkommits hittills. Vi får aldrig slappna av till den grad att vi tar framgången för given. Det är mycket som ska hända nu i vår: MT-dagar , vårmöte och anordnandet av nästa Nolle-p. Allt detta är beroende av att vi är många som fortsätter att jobba. MT-Phadderiet Legionen har tillsammans med en stor skara faddrar tre väldigt lyckade Nolle-p på sitt samvete.

Jag vill passa på att uppmana er MT:are att inte tveka när kallelsen väl kommer. Vi kommer att behöva varje uns av engagemang som bor i era grå-orangea hjärtan. Passa på att vara fadder i år och hjälp oss att se till att MT förblir den fina sektion vi är idag. För vi är ju så förträffligt bra helt enkelt.